Sommar

Bear Quartet

Aktiviteten är inte så hög här just nu, har en del annat i huvudet för tillfället. Men här kommer i alla fall lite nya låtar från Bear Quartet, låter mera lättlyssnat än på några år, I like.

Afro

Afropop är skiten. Lyssna på den här skivan där Sean Kuti, den gamle legendaren Fela Kutis son, lirar med farsans gamla band. Sen kan du sitta där och drömma dig tillbaka till det gamla urlandet.

!!!

Nu är det slut på gästinläggen och jag är tillbaka i egen hög person. En fråga jag har ställt mig de senaste dagarna är varför jag egentligen sökte jobb som receptionist på Cypern. Inte vet jag, men kanske för att få hänga med lite coola turkcyprioter.
Bandet !!! (uttalas ibland chk chk chk, jo det är sant) är tillbaka med mera av sin punk-dansanta musik. Jag diggar de här kidsen så tjuvlyssna på låten AM/FM från kommande skivan som släpps i augusti.

France Call

Här kommer som utlovat Pez funderingar över France Gall och Serge Gainsbourg, håll till godo.

Serge Gainsbourg var en begåvad låtskrivare. Han var även en snuskgubbe.
France Gall var en ganska begåvad sångerska. Hon var även ung och mycket vacker.
I mitten på 60-talet träffades de. Vad hände?
Jo, eftersom Gainsbourg var en begåvad låtskrivare, så skrev han en fin liten popsång åt Gall, och eftersom han var en snuskgubbe så skrev han en snuskig text. Gall var ju ung och mycket vacker.
Men Gainsbourg kunde inte vara snuskig rakt ut, för då skulle ju Gall inte ha velat sjunga sången. Han var tvungen att vara snuskig på ett sätt som inte framstod som snuskigt för henne.
Lösningen blev sången "Les sucettes" - "Slickeklubborna".
På ytan handlar den om en flicka som går till affären och köper en slickeklubba med smak av anis, och när hon stoppar slickeklubban i munnen hamnar hon i paradiset. Det är vad texten ungefär går ut på, min franska är långtifrån perfekt.
Les sucettes blev en stor hit, och alla fnittrade bakom France Galls rygg. För alla visste ju vilken sorts slickeklubba Gainsbourg syftade på. France Gall har senare berättat att hon blev helt förstörd efter det där, hon höll sig inomhus flera veckor, hon kände sig lurad av vuxenvärlden.
En bra låt är en bra låt, brukar vissa så kallade renässansmänniskor säga. Les sucettes är en bra låt, men räcker det, måste man inte se till låtens sammanhang? Jag vet att det är enkelt att bara sitta och lyssna på Les sucettes, tycka att Gainsbourg var ganska fyndig och klunka Jägermeister som om det inte fanns någon morgondag, men är det verkligen rätt?
France Gall tog ju illa upp och mådde dåligt över att ha blivit framställd som helt korkad.
Ni får bedöma själva. Generös som jag är bifogar jag hela tre youtube-länkar.

En ganska stillsam och oskyldig video.

http://www.youtube.com/watch?v=qpDvpsxom8c

En betydligt mindre oskyldig video, inte direkt subtil, men tillräckligt för att Gall inte skulle fatta nåt.

http://www.youtube.com/watch?v=6q_srJGOkFE

Till sist en där Gainsbourg och Gall sjunger tillsammans. Här syns det ganska tydligt att Gainsbourg var en snuskgubbe. Se hur han tittar på henne!

http://www.youtube.com/watch?v=9Pxt_R7jLKA

Jag måste poängtera att jag själv inte är någon snuskgubbe, utan bara ville uppmärksamma den här populärkulturella hemskheten.

Önskedagar

Jag får såklart in en hel massa önskemål om folk som vill att jag ska lägga upp musik och sånt på min blogg, det är priset man får betala för att vara en creddig musikbloggare. Alla vet att det är jag som sätter trenderna. Men jag är snäll nu i dagarna och har lite önsketema, håll till godo Frida.

Imorrn tror jag att polare Pez text om France Gall ska komma upp här också.

Barca!

Vad händer egentligen med vädret kan man ju undra. Är ju bara tur att man inte befinner sig i Barcelona, där kanske det är ännu varmare. Barcelona är även titeln på den chilenska gruppen Mecanicos trevliga låt som kan hittas här. Lite god chilensk electroinspirerad pop är ju aldrig fel. Denna låt kan ju Zlatan snart lyssna på när han snart får kicken från Barcelona och vill drömma sig tillbaka. Rock on Zlatan.

Don´t be a jerk, Johnny.

Varför skriver du så många inlägg helt plötsligt Raz? Mja..kanske för att jag har rätt tråkigt på dagarna. Men nu sägs det att jag måste ut och städa kvarteret, jag förstår inte, städa ute liksom. Jag som hellre vill ligga inne och lyssna på The Drums.

Ajaj

Försök inte att glidtackla när ni spelar fotboll på konstgräs. Mitt ena knä är blodigt och mitt andra ben är helt jävla blått. Jaja, ska man spela korpfotboll får man väl korpfotbollen tåla antar jag. Annars kan man göra andra saker också, kanske lyssna på New Young Pony Clubs nya skiva The Optimist till exempel. De är ju rätt trevliga de goda britterna, lite new wave/punk-influenser och lite elektroniskt. För några år sedan spelade de faktiskt på Umeå Open, kan inte ens komma ihåg om jag var där. Men det var jag säkert, häftig som jag är.

In a distant future.

Jo, lite sci-fi-nörd är man ju allt. Detta är videon till Amaris nya singel Tiger. Vet inte speciellt mycket om gruppen, men videon är ett snyggt hopplock från gamla sci-fi-klassiker.

Amari - Tiger from Francesco Calabrese on Vimeo.

Parken har släppt ett smakprov från kommande skivan Framtiden var här. Den första fullängdaren tyckte jag i ärlighetens namn inte var sådär jättespännande och Parken är ett rätt bra exempel på där en artist hajpas upp efter en en eller två fina singlar, för att sedan halvt glömmas bort när skivan kommer. Låten Ser du stjärnan i det grå är dock ett exempel på att Parken ändå har en viss förmåga fortfarande att snickra ihop små fina poppärlor emellanåt. En sak jag har funderat på är att Parken också tillhör den skara svenska popartister som starkt måste ha inspirerats av Håkan Hellström textmässigt, man hör det i ordval och formuleringar hos många som har verkat i den post-Håkan-Hellströmska tidsåldern. Menade jag nu att Håkan är död? Nej det sägs att han lever och ska göra musik till och med. Men vadå orka, han är ju ändå såå förra decenniet...
Parken - Ser Du Stjärnan I Det Grå? by florafauna

LCD Soundsystem

Umeå varmast i landet idag tror jag, orkar inte ens lyssna på musik, då är det illa. Om jag skulle lyssnat på något kunde det nog ha blivit LCD Soundsystem som släppt den lysande plattan This is happening. Många starka spår, men framför allt den första och sista låten är väldigt vassa och bygger till viss del på varandra. Många av låtarna är även rätt humoristiska, som vanligt när LCD är i farten. I sommar spelar de bland annat på Way out West.

Omstart

Ryssvärmen ligger tät över nejderna och jag inser att jag måste in till datorn. Alla vet att sommaren bara är en ursäkt att få sitta inne och lyssna på somrig musik. Jag väcker liv i den gamla bloggen igen, än finns det alltför många vilsna själar med dålig smak därute som måste genomgå musikaliska stålbad på sin resa mot välbehag.

Jag tror att saker och ting kommer att vara sig likt här, har till och från försökt blogga om andra saker än musik, men har till slut insett att jag ställer mig likgiltig till det mest här i livet utom musik. Om någon känner för att hjälpa till på denna mission så är det bara att hojta till, sist blev vi några stycken och jag tyckte det var rätt trevligt. Annars kör jag på själv, jag är ju ändå ganska bäst på det mesta.

Sooo, hur börjar man om? Pascal tror jag. Såg denna gotländska trio lira på Made-festivalen förra veckan och det var helt enkelt fantastiskt, åratal bättre än överhajpade von Hausswolff som spelade före. Pascal kör över allt och alla, trots att många av de lite finare kulturmänniskorna tackar för sig efter Hausswolff och släntrar iväg från lokalen en efter en. Gotlänningarnas nya platta Orkanen närmar sig är oerhört vass, lyssna och försök att se dem live i sommar. Även sångaren Isak Sundströms andra projekt Skriet släppte en oerhört vacker platta för några månader sedan, betydligt mera avskalat än Pascal men Isaks Olle Ljungström-doftande röst gör sig väldigt bra där med. Det var det. Nu äter vi glass.